tisdag 21 maj 2013

Teori & Empiri

Henrik Sundholm och Per-Olof Samuelsson har en diskussion om teori och empiri på sina bloggar där de bland annat kritiserar Hans-Hermann Hoppes formulering om att

A prioriteori övertrumfar och korrigerar erfarenheten (och logiken tar överhand över observationen) och inte vice versa.

Istället är det så att a prioriteori (för läsare som inte är filosofiskt utbildade så är a priori kunskap som kommer före och är oberoende av erfarenhet. Exempel på det är matematik, formell logik-och grundläggande nationalekonomisk teori) korrigerar felaktiga tolkningar av verkligheten påpekar POS. Om det är något empiriskt samband som vid första anblick inte stämmer med vad teorin säger så beror det på att allt teorier säger är att en viss orsaksfaktor har allt annat lika en viss effekt, vilket innebär att den skenbara avvikelsen bara beror på andra faktorer.

Ett exempel på det vore om någon tolkade det faktum att Sverige är långt rikare än det andra landet i Europa med blågul flagga, Ukraina, som bevis på att höga marginalskatter är bra för ekonomin eftersom marginalskatterna är klart högre i rika Sverige än i fattiga Ukraina (som har en platt skatt på 15%). Men allt annat är verkligen inte lika mellan Ukraina och Sverige, framför allt då det faktum att Ukraina under mer än 70 år drabbades av kommunistiskt styre (avbrutet 1941-44 för ockupation av nazityska styrkor som försökte att tränga ut den i deras ögon underlägsna slaviska befolkningen) och även därefter har hämmats av institutionella faktorer, bland annat då ett genomkorrumperat rättsväsende som skrämmer bort investerare.

Jag håller i grunden med Sundholm och POS, men förutom exemplet i föregående stycke så har jag en reflektion att tillägga.

Att orsakssamband som etableras teoretiskt till synes inte gäller beror inte alltid enbart på att andra faktorer motverkar det utan kan också bero på att många orsakssamband enbart gäller under vissa förutsättningar, men inte under andra. Om någon person skjuter en annan så gäller i regel att den skjutne blir dödad eller åtminstone skadad, men det gäller endast under förutsättning att den skjutne inte har på sig en skottsäker väst eller liknande, om den förutsättningen inte gäller gäller inte heller sambandet att man blir dödad eller skadad om man blir skjuten.

Samma sak gäller sambandet mellan monetär inflation (penningmängdstillväxt) och konsumentprisinflation. Den gäller också enbart under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning är att staten tillåter att priserna stiger. Om de inför priskontroller och förbjuder alla handlare från att höja priserna och de är framgångsrika med att verkställa detta förbud då blir effekten av en ökad penningmängd inte högre priser, utan omfattande varubrist.

En annan förutsättning är att de nyskapade pengarna används för att konsumera. Om de inte används alls blir det ingen effekt alls. Om man trycker en miljard och sedan direkt transporterar det till en pengabinge likt den som den fiktiva Disney-karaktären Joakim von Anka har och sedan bara låter dem ligga där i all evighet då finns det ingen anledning att tro att priserna skulle bli högre än om man aldrig tryckt pengarna. Och om det är så att de som först mottar pengarna främst vill använda dem till att köpa aktier då lär effekten på konsumentpriserna på kort sikt bli ytterst begränsad, vilket är förklaringen till varför prisinflationen nu är så låg i nästan alla industriländer trots den omfattande penningmängdsökningen. Det är då också förklaringen till den mycket kraftiga uppgång i aktiekurserna vi sett det senaste året.

Det är också en delförklaring till varför konsumentpriserna i USA låg stilla på 1920-talet trots FEDs penningskapande  för då på motsvarande sätt så använde mottagarna av de nya pengarna främst dem till att köpa aktier, varför den prishöjande effekten i hög grad koncentrerades till priserna på aktier snarare än konsumentpriserna. Sen var det också så att en hög produktivitetstillväxt höjde utbudet av varor betydligt, vilket motverkade den prishöjande effekten som den monetära inflationen trots allt hade på konsumentpriserna.

Det är alltså varken så att teorin korrigerar verkligheten eller så att frånvaron av perfekt empiriskt samband mellan en orsaksfaktor och ett fenomen motbevisar teorin om denna orsaksfaktor (en sådan eventuell motbevisning bör ske på teoretisk grund, genom att peka på logiska fel eller falska premisser). Det frånvaron av ett sådant "perfekt empiriskt samband" leder oss till är istället frågan om orsakssambandet är tillämpbart just här och om det finns andra motverkande faktorer.